deppen

Deppigaste kvällen på länge faktiskt,
men tack Anna älskling föratt du fick mig att
öppna ögonen. Hur hårt det än tog på mig så
vet jag att det du sa, sa du bara endast föratt det är
för mitt eget bästa. Jag vet inte hur jag ska göra,
men jag måste göra nånting. Kanske ge det en chans?,
och kanske hoppas påatt det inte blir som det brukar,
men tänk om? Jag orkar inte med 2 likadana månader
som varit pga det som hände förr. Och allt som hänt innan det.
Det skulle jag aldrig orka.

Jag tror jag ska flytta ut i skogen, leva själv, i hela mitt liv.
Det blir nog enklast så. Så man slipper allt sånthär.

Varför klarar jag inte av sånthär? baah, jag blir galen.
Nu ska jag sova. gonaattt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0